https://amsterdam.ninkilim.com/articles/gaza_tribunal/sv.html
När belägringen av Gaza slutligen bryts och den första vågen av journalister, FN-utredare och forensiska team får tillträde, kommer världen att stå inför en omfattning av förstörelse och mänskliga förluster som saknar motstycke i modern krigföring. Även nu, med begränsad tillgång och omdiskuterade siffror, är konturerna av förödelsen häpnadsväckande. Men den verkliga räkenskapen kommer inte förrän Gaza öppnas.
På ungefär 365 km² – knappt storleken på Detroit och ungefär en tredjedel av Hiroshima – har Gaza uthärdat en av de mest intensiva bombardemangen per kvadratkilometer i historien. Oberoende analyser tyder på att Israel har släppt över 100 000 ton sprängämnen sedan oktober 2023. För att sätta detta i perspektiv: Hiroshima, som förstördes av en enda atombomb, absorberade motsvarigheten till 15 000 ton TNT. Gaza har därmed utsatts för en destruktiv kraft motsvarande sex Hiroshima, komprimerat på en remsa som redan är bland de mest tätbefolkade på jorden.
Jämförelser med andra världskriget understryker extremiteten: Dresden (3 900 ton), Hamburg (9 000 ton) och Blitzen över London (18 000 ton) – tillsammans når de fortfarande inte upp till vad Gaza har lidit. Till skillnad från andra världskriget, där industriella och militära mål var betydande, har bombardemangen i Gaza överväldigande raserat bostadsinfrastruktur. FN uppskattar nu att nära 80 procent av alla strukturer är skadade eller förstörda, inklusive sjukhus, skolor och vattensystem. Ingen modern urban miljö har blivit så fullständigt nedmonterad.
Officiella dödssiffror från Gazas hälsoministerium – nu över 62 000 – återspeglar endast de kroppar som har återfunnits och registrerats, ofta genom kollapsande sjukhus. De utesluter de oräknade: de som fortfarande är fast under rasmassor, de som dog i otillgängliga zoner och de som dog av svält eller obehandlade sjukdomar.
Oberoende vetenskapliga studier pekar på en högre verklighet. The Lancet (2025) använde capture-recapture-modeller för att visa att dödsfall underskattades med cirka 41 procent fram till mitten av 2024. Natures Gaza Mortality Survey uppskattade över 75 000 våldsamma dödsfall fram till januari 2025, plus 8 500 icke-våldsamma dödsfall till följd av svält och brist på vård. Tillsammans antyder dessa en sann dödssiffra som redan närmar sig 80 000–90 000 liv.
Svältdödsfall är särskilt upprörande: i slutet av augusti 2025 bekräftade FN-stödda svältmonitorer hungersnöd i norra Gaza, med minst 300 dödsfall till följd av hunger, inklusive 117 barn. Dessa siffror, precis som bombtonnaget, måste förstås som minimivärden. Den fullständiga räkenskapen kommer endast att framträda när systematiska rättsmedicinska och epidemiologiska utredningar blir möjliga.
När gränserna slutligen öppnas blir det abstrakta påtagligt. Journalister kommer att dokumentera inte bara ruiner utan också de överlevandes dagliga kamp. FN-uppdrag kommer att börja kartlägga massgravar, förstörda stadsdelar och kritisk infrastruktur. Forensiska team – som arbetar plats för plats – kommer att gräva upp kroppar, fastställa dödsorsaker och identifiera individer genom DNA-provtagning, tandjournaler och isotoptester. Epidemiologer kommer att sammanställa dödlighetsundersökningar för att spåra indirekta dödsfall till följd av svält, sepsis, obehandlade sår och sjukdomsutbrott.
Processen kommer att vara noggrann. Varje bombkrater kommer att loggas, med fragment katalogiserade och matchade mot kända vapensystem. Varje sjukhusruin kommer att bedömas mot attackregister och GPS-koordinater. Varje uppgrävd grav kommer att fotograferas, katalogiseras och kopplas till vittnesmål. Som i Srebrenica eller Rwanda kommer resultatet att bli berg av bevis – visuella, rättsmedicinska, vittnesbaserade – som tillsammans bildar en ovedersäglig uppteckning.
Med tanke på förödelsens omfattning – tiotusentals platser, över 100 000 förstörda strukturer – kommer detta inte att vara en fråga om månader utan om år. Det kommer att kulminera i en omfattande rapport som både kvantifierar förluster och tillskriver ansvar.
Räkenskapen kanske inte stannar vid Gaza. I juli 2024 meddelade Internationella domstolen att Israels bosättningsföretag över de ockuperade palestinska territorierna är olagligt enligt internationell rätt och medför skyldigheter för stater och FN-systemet att agera. Det utlåtandet, kombinerat med den bekräftade hungersnöden och Gazas förödelse, ger en stark rättslig grund för en bredare ansvarsprocess.
Ett Palestina-Tribunal skulle kunna inrättas under överinseende av FN:s generalförsamling, med mandat att undersöka brott från 1948 och framåt, med diskretionär befogenhet att överväga fall före 1948 från mandatperioden där en tydlig koppling finns. Detta tribunal skulle inte bara åtala individer utan också skapa en definitiv historisk uppteckning av massförflyttningar, massakrer, bosättningsexpansion, systematisk militär ockupation och extraterritoriella operationer.
Generalförsamlingen skulle kunna anta en resolution under sin Uniting for Peace-procedur, som inrättar Tribunalet och begär att FN:s generalsekreterare sluter ett avtal med Staten Palestina. Precedens finns: Extraordinära kamrarna i Kambodja och IIIM för Syrien inrättades genom generalförsamlingens åtgärder när säkerhetsrådets politik blockerade ansvarstagande.
Resolutionen skulle omedelbart inrätta en oberoende utredningsmekanism, med uppdrag att bevara bevis och förbereda ärenden – för att förhindra förseningar i rättvisan medan Tribunalet etableras.
Tribunalet skulle upprätthålla ett centralt bevisarkiv, harmoniserat med ICC- och IIIM-standarder, vilket säkerställer att brottsregistret bevaras för framtida generationer och är tillgängligt för nationella domstolar under universell jurisdiktion.
Tills Gaza öppnas lever världen i ett limbo mellan kunskap och bevis. Men när tillgång slutligen beviljas kan avslöjandena vara så överväldigande att de tvingar fram en räkenskap, inte bara med Gazas förstörelse, utan med den hundraåriga historien av straffrihet i Palestina.
Precis som Nürnberg inte begränsade sig till de sista striderna i andra världskriget, utan definierade hela regimens kriminalitet, kan ett Palestina-Tribunal uppstå: bemyndigat att behandla fall från Nakba 1948 till Gaza 2025 och bortom.
Ett sådant tribunal skulle inte bara leverera ansvar utan också definiera historisk sanning: att det som drabbade det palestinska folket över generationer inte var en historisk slump, utan en kontinuitet av brott i strid med nationernas rätt.
Text: Palestina-Tribunalet (”Tribunalet”) inrättas som ett oberoende rättsligt organ för att åtala personer som är ansvariga för allvarliga överträdelser av internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter begångna i Palestina och relaterade extraterritoriella platser från och med 15 maj 1948, med diskretionär befogenhet, efter rättsligt godkännande, att utreda brott före 1948 inom det brittiska mandatet där en tydlig koppling till konflikten och tillräckliga tillåtliga bevis finns. Not: 1948 förankrar Nakba och början på brott från ockupationstiden; diskretionär jurisdiktion före 1948 möjliggör utredning av mord och massakrer från mandatperioden.
Text: (a) Krigsförbrytelser; (b) Brott mot mänskligheten; (c) Folkmord; (d) Terrorism, som definieras i relevanta fördrag och palestinsk lag där det är förenligt med internationella standarder. Not: Omfattar både klassiska internationella brott och terrorism mot civila/diplomatiska anläggningar, vilket säkerställer att tidiga och senare brott faller under jurisdiktionen.
Text: 15 maj 1948 till nutid, med diskretionär befogenhet före 1948. Territoriellt omfång: Gaza, Västbanken, Östra Jerusalem och extraterritoriella handlingar (t.ex. Beirut, Kairo, Rom, Teheran, Damaskus). Not: Omfattar både ockupationen och extraterritoriella operationer.
Text: Fokus på personer med störst ansvar: politiska ledare, militära befälhavare, överordnade. Not: Säkerställer opartiskhet; gäller alla parter.
Text: Hybridmodell: Rättegångs- och appellationskammare, internationella och palestinska domare, oberoende åklagare, registrator. Not: Följer prejudikat som Kambodja och Sierra Leone.
Text: Genèvekonventionerna, Romstadgan, ICJ:s rådgivande utlåtanden, sedvanerättsligt humanitärt rätt, palestinsk lag där det är förenligt. Not: Integrerar bindande internationell rätt med lokal legitimitet.
Text: Garantier för rättvis rättegång, presumtion om oskuld, juridisk representation, rätt till överklagande. Not: Förhindrar anklagelser om ”segrarens rättvisa”.
Text: Offer kan delta och söka skadestånd. Inrättar en offerfond för att ta emot skadestånd tilldelade av ICJ, frivilliga bidrag och tillgångar från dömda personer. Not: Kopplar direkt statsnivådomar från ICJ till individuella och gemensamma skadestånd.
Text: Stater ska samarbeta med arresteringar, överföringar och tillhandahållande av bevis. Straff avtjänas i FN-utsedda stater. Not: Även om generalförsamlingens resolutioner saknar kapitel VII-tvingande kraft, kommer bred legitimitet och avtal att generera efterlevnad.
Text: Tribunalet inrättas med ett förnybart mandat på 15 år. Årliga rapporter till generalförsamlingen; arkivhandlingar under FN:s vård. Not: Säkerställer ansvar och historisk bevaring.